Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Fixeringsbilder - Det omedvetnas framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har han så förfallit?» – Dessa 3 minuter genomled
jag alla ovisshetens och onda samvetets kval, ty jag
hade en viss skuld i hans olycka och hans förfall.
Tåget gick, och jag fick aldrig utrett om det var
»han», men osannolikt var det. – En annan gång
åkte jag också på tåg. In i kupén, på en enslig
station kom en man och satte sig mitt emot mig. Jag
fixerade honom såsom bekant, men han såg mig
främmande i ögonen. Då drog jag in mina blickar, men
strax började han betrakta mig med ett ironiskt
leende, som jag kände igen. – »Det var han,» men han
ville icke hälsa på mig. Så pinades jag i ett par
timmar, under vilka mitt samvete genomgick allt vad
jag skyllde den mannen. Om det verkligen var han,
det vet jag inte, men det hade samma verkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
