Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Meteorologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stund innan det känns kallt i rummet. Starkt drag
får jag med en brasa på 1,000° och småluckornas
öppnande. [Drag genom rummen fås endast vid stark
vind utifrån som pressar sig genom fönsterspringorna.]
Stormar och cykloner på havet bruka bebådas av
ett moln, som antingen synes formera sig eller kommer
strykande; men i senare fallet är molnet icke
förebud som drives av den annalkande stormen, ty dess
hastighet är för obetydlig och ofta går t. ex.
åskmoln rätt emot vinden.
När man seglar i båt under byigt väder, så
kommer en körare varje gång ett moln betäcker solen.
Detta kan icke bero på temperaturskillnad, ty
avkylningen genom molnet är för obetydlig, och
resultatet för hastigt; och den redan i stark fart befintliga
vinden är oåtkomlig för lokal och partiell avkylning.
Det måste således bero på något annat.
Några ha gissat på elektricitet, men det fattas
så många leder mellan en elektrisk strömkälla och ett
starkt luftdrag i fria rymden.
Stormen uppträder icke heller som draget i
masugnen utan som en positiv ansättning av kraft.
Stormens hastighet angives till 24 meter i sekunden och
cyklistens maximum till lika mycket, men den
senare har ingen storm. Storm är således något
annat.
Meteorologerna säga att det beror på
barometertrycket, översatt betyder det: minskat lufttryck
uppifrån (barometern faller) är orsaken till storm.
Sjömännen, de examinerade, säga att barometern
icke spår väder, utan att den visar vilken vind som
skall komma härnäst. Men även här går utjämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
