Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Om kritik - Sista akten (Ur Renässansmannens liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En bracka med eller utan akademisk bildning, som
ju saknar fantasi, sätter ett fantasilöst arbete över ett
fantasifullt. Därför skulle han aldrig söka bedöma ett
sådant. Och när han förklarar att han förlorar
förståndet, om han får se ett fantasistycke, så har han
självdeklarerat sig som en hönshjärna, och borde låta
bli att skriva recensioner.
En professor, som icke kan höra andra tala, blir
trött efter första akten på teatern. Men han skriver
ändå teaterrecensioner, och förklarar alltid första akten
vara bäst, »sedan mattas stycket», det betyder:
professorn somnar av mattighet att höra en annan tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
