Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Tala väl och tala illa - Det rysliga ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrån henne, inbillande henne att hypoteken icke
täckte skulden, fastan där var överskott!!!
Det var rysligt i det ögonblicket, jag ville söka
förklara... Nej, det fanns inga tvivel, och jag satt
där och försvarade en dålig handling.
Vad jag gjorde sedan? Jag strök ut det sista
och behöll i minnet det första, men var nog svag
att ett ögonblick tänka den otäcka tanken: man måste
vara försiktig med att berömma människor!
Det var fult tänkt, ty det var endast den fega
fruktan för att få orätt som dikterade den tanken.
Senare har jag upplevat annat, som visat mig
att ingen risk följer av ett gott ord för mycket. En
naturlig benägenhet till att vara frispråkig, som väl är
något annat än att baktala, drev mig en dag att
referera en persons dåliga handlingar, vilka voro tämligen
allmänt bekanta. Jag satt just i tagen med denna
mindre vackra bragd, då en telefon kallar mig. Det
var han, den vi talade om! Och han erbjöd mig
en stor fördel, med en god, välvillig stämma,
utbredande sig i omtänksamma detaljer för mitt bästa,
fastän jag var hans konkurrent.
Det var glödande kol, och jag tror, även om han
framdeles skulle göra mig orätt, jag skulle tiga, ty
jag fick det bestämda intrycket, att han var bättre
människa än jag! Utan skryt sagt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
