Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Om åsikter - Högre existensformer; Die Toteninsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är således själviskheten eller den helvetiska
härsklystnaden som förfalskar alla omdömen.
Den vise och den religiöse söker emancipera sitt
omdöme från ställning, intresse och passioner.
Brutus dömer sin son till döden, Dante sin lärare
till Inferno. Den religiöse ensam har mod att avsvärja
sina villfarelser och erkänna: jag har haft orätt.
Domaren, statsmannen och regenten skulle alltid
stå över intressen och passioner; då bleve staten styrd
som en ångare, oberoende av vindarne, och då fälldes
domar utan hänsyn till släktskap och vänskap. Men
det är endast inför Gud man kan avstå från sitt själv;
att lägga det för en fiendes fötter, även om denne har
rätt, är så svårt, emedan fienden nästan aldrig är
ädelmodig, att det är det svåraste av allt. Man tycker
sig göra honom en otjänst med att erkänna honom ha
rätt, ty hans högmod sväller och hans grymhet växer.
Och det var icke håg till sanningen, utan begäret att
få rätt eller att stuka, som drev honom; och
människorna äro sådana att de identifiera sig med sina
åsikter, och när de kämpa för dem, så är det viljan
till makt eller att få trycka och trampa som är vehikeln.
Därför fordra de också att man skall »respektera
andras åsikter». Med andras mena de bara egna
åsikter, ty de respektera aldrig andras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
