Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quatuor Species
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lösas med »konstlös aritmetik» det vill säga med mer
eller mindre eftertanke (Auch machen!), utan
formelns anlitande.
Vackrast är kedjeräkningen, i vilken vi återfinna
logikens sorit eller kejdeslut. Uppställningen liknar
en serie ekvationer, där den strängaste logik råder.
Men första och sista termen skola vara av samma
sort, liksom den efterföljande av den föregående.
Även här får man veta att »alla reguladetriproblem
kunna lösas med kedjeräkning» följaktligen även
»konstlöst».
När en yngling sedan nalkas algebran, undrar han
vad den skall vara till. Varför döda bokstäver när
det finns levande siffror med inneboende grobar kraft.
Jo, svarar man, något svävande dock, siffrorna
an-gåvo blott ett enskilt fall, bokstäverna äga
tillämpning för alla fall. Ynglingen reflekterar icke utan
blir bragt till tystnad av verba och verber
magistri.
När man nu efteråt granskar svaret, så visar det
sig icke vara fullt sant.
Vid Regula de Tri lärde jag att orsakerna
förhålla sig till varandra som verkningarne. Detta utan
bokstäver, men belyst av ett enskilt fall, som visade
sig vara generellt. Och å andra sidan när jag i
intresseräkning finner formeln 100 : k = p : i, så är detta
algebra. Skillnaden mellan algebra och aritmetik är
således icke exakt uppgiven, vilket man dock haft
rätt att vänta.
Och när man kommit ett stycke i algebran, får
man veta, att detta kan även räknas med Regula de
Tri, ty Regula de Tri är ekvationslära. En upplyst
läsare frågar sig då vad man skall göra med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
