Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt III. Krogen-banketten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CAESAR.
Tyst slusk! - men han är mer än en kung, ty
han är en folkets man, småfolkets, de förtrycktes vän,
de dårars förmyndare, de narrars glädjebringare. Om
han gjort guld, det vill jag inte veta, det bryr jag mig
inte om, och jag tror det knappt...
Sorl. Två poliser inträda och sätta sig vid dörren;
musikanterna komma ner och sätta sig vid bord.
... men antaget han gjort det, så har han löst alla
frågor som tidningspressen förgäves sökt knäcka
under de sista femtio åren. Men detta är blott ett
antagande...
DEN OKÄNDE.
Mina herrar!
EN SLUSK.
Nej, avbryt inte.
CAESAR.
Det är ett löst antagande utan all reell grund,
och analysen kan vara felaktig!
EN ANNAN SLUSK.
Prata inte smörja!
DEN OKÄNDE.
I min egenskap av festföremålet, skulle det ju
ej sakna sitt intresse för deltagarne att höra på, vilka
grunder jag byggt min bevisning...
CAESAR.
Det vill vi inte höra! Vi vill inte!
FADREN.
Vänta lite! Jag tycker rättvisan bjuder, att den
anklagade får förklara sig. Skulle icke festföremålet
därför i få ord vilja säga sällskapet sin hemlighet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
