Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En barnsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besökte restaurangen, och helt öppet anhålla om
plats som skeppsgosse.
Han lade märke till varje rörelse ombord, på
seglens ställning, på rormannens minsta girning. Nu
skulle brassas back, när han passerade badhuset, nu
skulle ankaret ligga på kranbalken, nu skulle...
Briggen strök signalerna först, lotsgösen sedan, och höll
kursen... förbi nedåt sundet och inre fjärdarne!
Försvinnande som en vit dröm medtagande hans
framtidshopp.
Han gick ner från kvarnen och sökte sig in under
ekarne igen; där gick man under tak, men var ändå
ute i det fria, och man såg så långt framför sig.
Och som han gick, varsnade han, mitt på en
ängsmatta en liten flicka som kunde vara fem år kanske;
hon stod alldeles ensam och orörlig, med fingrarne
i munnen och seende sig omkring i skogen med
förtvivlan, under det två otorkade tårar hängde kvar
på kinden. Gossen gick fram och frågade: – Vad
gör du här i skogen så ensam?
– Jo, de andra gick ifrån mig, svarade hon.
– Vill du gå hem då?
– Jaa!
– Vad heter du då?
– Jag heter Alice.
– Och var bor du då?
– Jag bor vid badhuset.
Torkel förstod ungefär, vem han hade för sig,
och började gå i antydd riktning.
– Jag vill att du skall leda mig, sade flickan
och räckte sin hand.
Gossen tog emot en liten mjuk barnhand, som
han knappt vågade fatta, så fin och mjuk var den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
