- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 37. Fagervik och Skamsund. Ordalek och småkonst /
106

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var fram emot midnatt när läsningen slutade.
En tystnad uppstod; men postmästarn kände på
sig att han måste säga något.

- Tack! brukar man säga! Emellertid efter som
du sagt allt så är icke mycket att tillägga. Jag
vill bara kasta en fråga i luften, riktad till mig, till
dig, till universum: Vad är kärleken?

- Svar: jag vet inte! - Några nyare säga:
kärleken är ett skälmstycke av naturen! Det tror
jag nu inte, ty jag vet att naturen varken har gjort
sig själv eller förmår uttänka skälmstycken. Men
antager man deras sats, så kommer man ner till
zoologien och det vill jag inte. Jag äger icke den teoretiska
dyrkan av kvinnan som mina samtida, ty jag har
aldrig haft mor; jag sätter henne å andra sidan högre,
instinktivt. Hon förefaller mig vara av en finare
materia än vi män, men jag kanske misstager mig,
ty hennes kropp är mera sysselsatt med de animala
förrättningarne än vår. Om jag vore teosof skulle jag
tro henne endast vara ett larvstadium på väg till man,
endast vara en tillfällig materialisation, och att
kärleken, det vill säga mannens kärlek, skapar ut hennes
möjligheter till vad hon blir och synes vara för
honom. När han finner denna egentligen livlösa
varelseform och börjar blåsa sin odödliga ande i den,
så gläds han åt sitt skapelseverk som Gud på sjunde
dagen, och den förädling hans råare materia ej
förmådde giva åt hans själ, den åstadkommer han i
hennes, och genom återverkan - - - nej, tack ska
du ha, det här rår jag inte på lika litet som på
vinkelns tredelning! - Faktum kvarstår och framgår
av min berättelse, att när en man blir sviken i sin
kärlek, som han alltid blir, så reser sig hela hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/fagervik/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free