Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Hej! nu slår jag slaget; må gendarmerna
komma efteråt!
När han kom hem på gården stod den gamle
och styckade en råbock som han skjutit. Axel B.
försökte göra sig osynlig, men det lyckades icke.
- Nå, har du redan varit hos domaren? frågade
gubben tvivlande.
- Nej! svarade den anhållne, brutalt, och slank
in genom husporten.
Sprang upp för trapporna, in i sitt rum och
riglade.
Därpå rustade han till att studera.
Om en halv timme, sade han sig, är det största
problemet i nytid löst!
Det knackade på dörren - - -
Det knackade igen, hårt, bestämt.
Han måste öppna för att få ro; och han
öppnade.
- Varför går du inte in till domaren?
- Det rör dig inte! blev svaret, och därmed small
dörren igen som ett skott. Men nu var hans frid
ute! Han kände att hans öde var ändrat och han
hörde röster nerifrån. Handen darrade, han blev som
lam och slog igen boken där det sökta borde finnas,
ty han hade även i samma ögonblick förlorat tron,
och vågade icke nu se ett vederläggande bevis i
ansiktet.
Om ett par minuter kom svärmodren. Hon var
icke ond, men besvärad av att framföra underrättelsen
om att han och hustrun måste flytta och i denna
dag; genast, innan middagen. De skulle få hennes
lilla envåningshus som låg bortom trädgården, och
maten finge de hämta från stora huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
