Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lilla frun kom tillstädes, och dansade av glädje
att de skulle få eget hus och det huset till, med
egen trädgård och park.
Utflyttningen skedde, och nu började just i
vårningen de två skönaste månader i deras samliv.
Deras stuga av gråsten, med sandstensfattningar
kring de små glugglika fönstren med smidda
järngaller var en fullkomlig idyll. Den liknade en
klosterbyggnad och var klädd med vinstockar. Väggarne
i rummen voro vitlimmade utan tapeter och de låga
taken visade kraftiga bjälkar som svartnat av ålder.
Han hade fått ett litet rum i form av en verklig
munkcell; smalt och långt med ett enda litet fönster
på ena kortsidan. Murarne voro alnstjocka och
därför kunde blommor stå både utanför och innanför
fönstret. Möblerna voro gammaldags och i stil med
det övriga.
Här slog han nu opp sitt bibliotek och hade
aldrig känt sig så väl förr.
Men nu skulle här putsas till den lillas ankomst.
Herrn och frun målade fönsterposter och dörrar.
Rosor och Clematis planterades vid porten.
Trädgården grävdes och besåddes.
Och för att fylla de stora vita väggarne ini
målade han tavlor.
När allt var färdigt, sutto de och beundrade sina
händers verk.
- Härligt är det! Och nu kan vi ta emot den
lilla!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
