Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när hatet rasade, fick han veta att han kostade, och
man slog fram om betalning.
Åter intog honom den äldre tanken att detta
icke kunde gå naturligt till, utan att en osynlig hand
låg över hans öde.
Även det att respängarne på ett oförklarligt sätt
ej kommo, fann han särskilt tillställt för att
förlänga hans lidanden.
Att andra brev, som han väntade ej kommo fram,
började han misstänka såsom härrörande från sin
hustru. Och nu börjar ett spionerande på
postväskan hos färjkarlen; skrivningar till postkontoret;
naturligtvis utan annan påföljd än smälek.
Utan att tro på något föll han i ett slags
religiös kris. Han kände hur han sjönk i denna miljö
där allt rörde sig om materien, och där det animala
framträdde ohöljt; näringsmedel och exkrementer,
ammor behandlade som mjölkdjur, köksor och
ruttnande grönsaker; diskussioner om och förevisningar
av kroppsliga företeelser, som man plägar dölja. Ett
störtregn hade tillika satt en korridor och ett par
rum under vatten som ej kunde avledas, utan stod och
unknade. Trädgården förföll när han ej ansade den
mer.
Då längtade han ut, bort, men långt, till ljus
och renhet, till frid, kärlek och försoning. Han
drömde sin gamla dröm om klostret, där inom
murarne han vore skyddad för världens frestelser och
smuts, där han kunde glömma och glömmas. Men
tron fattades, och lydnaden.
Denna idé om klostret hade redan då spökat
länge i litteraturen, och man hade talat i Berlin om
grundandet av konfessionslösa kloster för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
