Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt III (Fonden Mälarlandskap i aftonbelysning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352 ERTK XIV
KARIN MÅNSDOTTER.
Säg!
ÄNKEDRONNINGEN.
Max är icke mer! Man har låtit döda honom!
KARIN MÅNSDOTTER.
Det mördas haf? Det hade jag tänkt mig, men
ej velat tro! - O ve! - Nu är det jag som anropar
ert beskydd, om I kan hysa misskund med en arm
synderska som jag är!
ÄNKEDRONNINGEN betänksamt.
Är det så beställt?... Välan; följ mig till
Hörningsholm; det är ett belastat slott och där äro
herrarne samlade för att försvara sig mot den rasande
dåre som ännu för spiran.
KARIN MÅNSDOTTER.
Men mina barn!
ÄNKEDRONNINGEN.
Tag barnen med er!
KARIN MANSDOTTER.
Jag har sett så mycket ondska, att jag har svårt
tro på ert ädelmod!
ÄNKEDRONNINGEN.
Tala icke om ädelmod, utan tro vad I vill om
grunden till mitt anbud: här kan I icke stanna i
denna mördarhåla. Men fort! - Låt packa i hast;
kungen kan vara här om en halv timma och då går
det löst över er och barnen!
KARIN MÅNSDOTTER.
Han har mördat min ende vän, det ädlaste hjärta,
som var beredd att upprätta mig. Jag förlåter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
