Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det var de helge kungar tre.
De månde sig på väg bege
Frälsaren att finna.
Och särla syntes det för dem
klart en stjärna brinna
i natten över Betlehem.
Gladeligt de hinna Frälsarns första hem.»
På följande medeltidsmelodi:
Andra personer hava omkring år 1850 hört både
Staffansvisan och Goder afton både kvinna och man
sjungas i Stockholm Annandag jul och Trettondagen.
På de sista tio åren har man icke avhört
Lussi-gossarne i Stockholm; kanske traditionen är borta.
Polisförbudna äro de icke.
Ännu för femtio år sedan firades julen på mera
folklivsartat, karnevalsmässigt sätt, om man får tro
en mångordig Anonymus i ett Skillingstryck kallat
Jul-Festen, om dess Nöjen, Jul-Klappar och Jul-Leken
Understolen, som innehåller 77 Under,
tryckt hos Westerberg 1832.
Han skriver nämligen bland annat:
"Julaftonen, – hwar är en hydda eller ett palats i Swerige, som
icke då har sin fröjd? Mången har öfwerlefwat denna afton både i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/gamstock/0055.html
