Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig in i rummet i ett stort winfat. Så skänkte sig för flere år sedan en
ung grefwe i Stockholm till en dam, som länge warit obewekligt sträng
emot honom. Då man upphamrat bottnen af det wäl tillslutna winfatet,
skall en skön lång man sprungit ut och rullat sig till den skönas fötter,
från hufwud till fot klädd i ett harnesk af russin och konfiturer och med
ett stort Marcipanhjerta på bröstet, hwarpå i guldskrift dessa orden
glänste: Grymma och obewekliga skönhet! Ni har redan förtärt det
bästa af mig, förtär nu äfwen detta hjerta, ja uppsluka mig med hela
min sötma, så som jag nu ligger för edra fötter. – Det måste man
äfwen säga, man har fullt skäl att beundra det tålamod och
skicklighet som här wisas wid Julklapparnas upplösande och sökande, och
werkligen kan i en familj, som ej räknar mer än sex till tio medlemmar och
blott har några slägtingar och bekanta, Julaftonssessionen med sin
jublande och stojande glädje wäl ofta wara ifrån kl. 8 om aftonen till
kl. 3 à 4 på morgonen. –"
För hundra år sedan hade Stockholms Jul ändå
en annan karaktär och vi begagna ett dyrbart tillfälle
att ur det sällsynta Skillings- eller Snusbodtrycket
återgiva en skildring som, fastän den är på vers,
dock målar vida bättre än den förres lärda prosa och
som lämnar rika anledningar till betraktelser. Skriften
bär titeln:
En
Ny och wacker
Juhle-Wijsa,
För år 1772.
Kan sjungas som, Philemon dref ut sin Får i en äng etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
