Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Gillen. Skrån. Gesällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 GAMLA STOCKHOLM
han all gillets fasta egendom som uppskattades till
5,590 mark, och vid samma tillfälle befordrades
åldermannen till föreståndare i Helgeandshospitalet. Så
slutade Stockholms ryktbaraste gille, sedan det fyllt
sin uppgift att vara en föreningspunkt för de olika
samhällsklasserna och ett medel för ståndsskillnadens
utjämnande.
När Stockholm anlades på 1200-talet, århundradet
efter Mälarstaden JBirkas sannolika förstöring, var dess
huvudändamål att tjäna som befästad ort och bevaka
inloppet till Mälaren.
Likasom Tysklands äldsta städer uppstått
omkring gamla romerska lägerplatser, så växte också
en stad så småningom under skyddet av Stockholms
befästningar. Att denna stad i andra århundradet av
sin tillvaro endast skulle utgöras av en
hantverkar-koloni synes icke oväntat: när denna först blev
utbildad, kommo köpmännen - de stora
köpmännen, ty hantverkaren sålde själv sina varor i »öppet
fönster» eller i »gatubodh» (stånd?). För att skydda
sig för främmande och för varandra ingingo snart
hantverkarna associationer, som de kallade
kompani, och ställde sig under lagar dem de benämnde
skrå.
Den äldsta stadga i behåll rörande hantverken
rörer skräddarne och är utfärdad så tidigt som
1356, samt bekräftad av Karl Knutsson 1453. Av de
äldre ämbetena är skräddarnas också det, vars
handlingar man äger mest fullständiga, nämligen ifrån
konung Magnus Eriksson ända intill slutet av Carl
XIV Johans regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
