Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Slangord och Bångmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SLANGORD OCH BÅXGMÅL 173
Emellertid kunna de klassificeras och befinnas vid
undersökning till större delen innehålla förklenande
tillmälen i allmänhet samt öknamn på yrken. Dessa
senare äro de enda som visa några spår av fyndighet
och hava därför också stigit något högre, så att de
kommit till de bildade klassernas kunskap. Vi skola
våga försöket och återgiva några få av de minst
harmfulla, om ock nyttan av deras bevarande kan
synas tvivelaktig:
Snutgjutare, spannmål s f ordar v ar e (bagare); Fläskapotekare,
sill-strypare (hökare); Bordstudsare (skräddare); Särkmätare (lärftskrämare);
Nötknäpp ar e (slaktare); Pillertrillare (apotekare); Morot sv arv ar e
(trädgårdsmästare); Träförädlare (snickare); Kalvskinnsplågare (trumslagare).
Vidare finnas verb, vilka dels icke kunna söka
sitt ursprung från något känt språk, dels äro
förvrängningar eller stympningar och vilka höras titt
och ofta på gatan. Sådana äro till exempel: skubba,
schappa = springa; puckla, lappa = slå. Vidare
adjektiv i stor myckenhet, i allmänhet uttryckande
begreppet dålig, underhaltig = svullen, flanig, vriden;
mera sällan något gott = kilig, bussig.
Närstående slangorden äro de så kallade
»bångmål». Man har velat leda själva ordets härkomst från
Iranska b o n-m o t, men detta torde vara något
osannolikt. Snarare vill väl detta »bång» betyda ett ljud utan
begrepp, ett ofta återkommande ljud, som visserligen i
sig själv saknar betydelse, men först får det därigenom,
att det intar en lämplig plats och begagnas i rattan
tid. Dessa »bångmål» begagnas icke blott av
grändernas och hamnarnes invånare, utan övas även i
skolor och mest kanske i mindre bodar, där
handelsmannens språkfärdighet är högt uppskattad och
utgör en del av handelns framgång. »Bångmålet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
