Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - För att bli gift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
102 GIFTAS
- Det hade han aldrig trott, ty vore hon det,
skulle hon fått se på annat.
- Vad för annat?
- Ah, det var detsamma!
- Vad för annat? Han ville slå henne, kanske?
- Ja, om hon vore hans piga!
- Å det var förfärligt, han ville slå henne...
- Ja, om hon vore hans piga, men icke nu!
- Han ville alltså slå henne ändå?
- Ja, om hon vore hans piga, men nu var hon
icke det, alltså ville han icke slå henne!
- Det var rådligast det! Hon hade gift sig för
att vara hans hustru och icke hans piga! Om det
var något i olag, så kunde han vända sig till pigan
och inte gräla på henne. Hon hade lämnat sitt goda
hem för att kasta sig i armarne på en sådan där
karl!
Vid ordet »goda hem» var herr Adolf nog
oförståndig att hosta!
- Var det icke ett gott hem? Hade han något
att anmärka på det? Var det icke fint nog o. s. v.
Sådant där blev nu vanligt om kvällarne.
Så kom barnet. Frun kunde icke vara ensam
med barnet. Malla måste flytta hem på en tid. Malla
kom hem och slog sig ner i salen först. Herr Adolf
tyckte sig ha ingått en polygami, ty Mallas
underkjolar lågo ofta i sängkammaren p|i hans byxor. Och
vid bordet var det Malla som serverade.
Sängkammaren blev barnkammare, och för att få ha salen i
fred måste herr Adolf utrymma sitt rum.
Han kunde naturligtvis inte hålla »svinslakt» mera
i hemmet, utan fick gå omkring i husen och ringa på
främmandes dörrar, höra ursäkter, att lilla Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
