Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Otur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140 GIFTAS
Otur.
- Du kan tänka dig hur delikat det skall vara
att bo tillsammans med ett fruntimmer för hela livet,
när knappt två kamrater hålla ut ett par terminer.
Och karlarne ha ju ändå mest samma vanor och
okynnen. Se dig för, innan du väljer och lär känna
din fästmö, innan du gifter dig!
Så brukade den gamle farbrodern predika för
den unga brorsonen, men vad hjälpte det? Mannen
väljer icke sin hustru, ty det valet, det naturliga
urvalet, det gör sig i de flesta fall själv.
Och så träffade han den rätta! Det var en
grann flicka på tjugotvå år. Hon hade varit
giftas-färdig vid sjutton, och hade suttit i fem år och
väntat på att bli befriad från hemmets tvång, mammas
käx och systrarnes gnat. Och så kom han, räddaren,
riddaren. Riddaren var grosshandlare, och hade ärvt
en gammal god affär vid Skeppsbron. Han hade
lugna, stilla vanor och längtade bara att få sätta
bo och komma i ro. Han var skapad till att
bli den aldra bästa och snällaste äkta man. Och
så gifte de sig!
Han hade ställt det i ordning och räknat ut det
så bra allting och de skulle bli så lyckliga.
Nå! Dagen efter bröllopet var det ingen reda
med någonting, ty då voro de på middag hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
