Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Ester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 GÖTISKA RUMMEN
varför de icke angripas först, som driva otukten
likt en sport, vilket jag icke gjort. Svara på det!
Läkarne säga att somliga individer äro immuna,
emedan deras föräldrar burit på giftet...
Nu reste sig gubben i vrede och slängde
druidhuvudet:
- Har du kallat på mig för att jag skall sitta
och höra på sånt här svineri?
- Ja> gubbe, du skall höra på mig, skrek den
lille mannen i sängen; och han fattade i det vita
skägget som om han ville rycka dän ett lösskägg. Du
skall höra på mig, du skall veta innan du dömer. Du
skall veta, att mina känslor höllo på att gå avvägar
när jag med återhållsamhet sökte bli fri från
helvetesbranden; du skall veta att jag befalldes av min fars
husläkare söka opp kvinnor, och att det skedde med
min fars vilja och vetskap.
- Det ljuger du, svarade människooffraren.
- Å, vet skäms! Vet hut! Du gamle, som har
sovit i äkta säng med en kvinna den du älskat, en
lycka, som aldrig beskäres en ung man, emedan han
saknar brödet: du skulle beklaga, du skulle trösta,
men du har bara stenar och ormar där du skulle ge
bröd och fisk.
Gubben tog åt boken på nattduksbordet, och när
han såg Andersens sagor, lade han den tillbaka med
en liten överseende min av missräkning.
- Ja, fnys åt sagorna, men läs den om prästens
elaka drömmar när han predikat eviga straffen.
Känner du den?
- Här är min roll utspelad, råkade druiden
vilsesäga sig.
- Du sade’t; din roll! fortfor den döende. Kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>