Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Fru Brita på Storö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU BRITA PÅ STORÖ 207
understött uselheten. Detta var retsamt, och ingenjör
Holger hade gått längre än han velat, rört vid ett
ruttet ägg, och satt nu fast i ett litet
majestätsbrott.
Åtalet var icke väckt ännu, men man talade
därom i de högre kretsarne, och på redaktionen
rustade man sig till strid.
Under dessa upprörda förhållanden var det som
greve Max och hans Ester inträdde på byrån för att
råka Holger.
Denne befanns vid ett sprakande humör och
gladde sig åt händelsen, som skulle ge anledning att
utreda en hel hop gammalt trassel. Han hälsade
systern och Max, vilken han redan kallade svåger
och betraktade såsom sådan, ty det hade ingått i
de yngres föreställningar att en förlovning var ett
eklaterande av en tillåten förening.
- Jaså ni kommer från prästkontoret, och har
fått ovett! Vad skulle ni där att göra? Kyrkans
egna barn äro styvbarnen; israeliter, friskalare och
mormoner få lysning, men vi av det rätta fårahuset,
vi få den icke. Hör nu, om ni har lust, så skall jag
hålla bröllop själv, och jag skall lysa för er i
tidningen, första, andra och tredje gången.
- Vi skulle ha hoppat över alla formaliteter,
svarade Ester, om icke mor tvungit oss.
- Mor, ja? Hur är det med henne?
- Hon uppgav sig vara dålig, och gick till sängs
efter ett uppträde...
- Ja, det där med gubben var ju ruskigt, men i
dessa tider får man kämpa för sin personliga tillvaro,
och den som faller ligger ogild.
Ku ringde det i telefon från rummet utanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
