Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 GUSTAV ADOLF
MJÖLNAREN.
Att var och en blir salig på sin tro, det lärde jag
av min mor redan ...
MJÖLNARHUSTRUN.
Många säga väl så, men när det gäller husknut
och brödkant, så blir det trångt om saligheten, och
så är ofriden där!
MJÖLNAREN.
Hör nu; det är midsommardag; solen skiner
och vi skulle glädjas med våra vänner, men det finns
intet att ställa på bordet, som du vet; kvarnhjulet
har stått still ett år av brist på mald, ty där
Wallensteins hästar trampat, växer ingen säd; och de ha
trampat i tolv långa år, kvarnrännan har vuxit igen,
och den enda tullen vi fått är några blomster... Sonen
är i kriget, och dottern... ja, tigom hellre ...
MJÖLNARHUSTRUN.
Vart vill du komma?
MJÖLNAREN.
Om jag visste’t! - Ut härifrån från detta elände
utan gräns!
MJÖLNARHUSTRUN.
Vart i vida världen, menar du? Pommerland
är öde, Mecklenburg förhärjat, Brandenburg för fäfot,
vart skall man gå?
MJÖLNAREN.
I kriget, med de andra! Bättre att plundra än
plundras!
MJÖLNARHUSTRUN.
Icke så! Bättre äta ollon med kräken än att
stjäla sig till steken, och vi få ta de onda dagarne
med de goda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
