Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAN OCH HON 177
Katrineholms Gästgivaregård, 5 minuter
efter tågets avgång till Malmö, det
fördömda tåget som förde hört min
Maria! 3: dje Maj 1876.
Maria!
Är du ond på mig därför att jag icke grät! Jag
vågade ej! Jag är ännu vid förtröstansfullt lynne, få
se huru länge! Hur har du det!? Ack vad jag beundrar
dig som är så modig och stark!
Qästgivaregården ligger bakom stationshuset! Jag
travade i mörkret och släpptes in i en stor ljus sal
med fortepiano och unga flickor. - En spelade genast
upp Jungfruns bön! Huset är av trä. - Nu läser ett
barn så monotont Herren välsigne oss! Om jag skulle
läsa i detta ögonblick Herren välsigne dig, barnet mitt,
som skall ut i världen!
God natt! Ack om du fick sova gott ändå!
På morgon kl. 4.
God morgon! Hur .har du sovit!!! Välkommen
snart åter! Nu reser jag -
Din Egen
Johan.
På tåget kl. 6 d. Vs 76.
Fortfarande vid så gott lynne att jag får
samvetskval däröver.
Om den där brackan är näsvis mot dig så tag
din pennkniv och märk honom med ett anglosachsiskt
S mellan hornen, så skall jag leta upp honom, om icke
12. - Strindberg, Han och hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
