- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
202

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 AUGUST STRINDBERG

mäktiges ögon heligt lovade henne. Ännu tyckes hon
älska dig med samma kärlek, säger min syster och då
den senare yttrat att hon borde återvända till
sin-man, har hon svarat: »Blott om han kommer själv
och avhämtar mig.» Gustav, du den gode, som jag alltid
trott dig vara, du som ej så länge sedan tackade Gud
för din lycka, du som så högt utmålade denna
sällhet du erfor vid hemkomsten, då du ej fort nog hann
hem till denna ängel, du kan nu vara henne förutan;
du vill se henne ensam och kanske tröstlös söka sin
utkomst i en värld som möjligen hånande skall se ned
på henne och som aldrig skall uppskatta denna
härliga rena natur, denna storartade karaktär. Hon skall
dessutom säkerligen ej lyckas på denna slippriga
teaterbana med sin finska accent, sin svaga hälsa och
sin hjälplöshet. Arma barn har du då ej mera något
hjärta för henne. Hon har ju ej ont gjort. Hon står
ju ren och klar inför dig. Hon trodde du hade det
bättre att hon var borta och så skyndade hon med
sitt excentriska lynne, i sin entusiasm bort från
allt utan att ge sig tid betänka följderna - och du,
Gustav, har du intet fel? Tänk själv efter. Du är ädel av
naturen - man kan då man behärskas av en passion
glömma sina plikter, sina heligaste löften och låta
allt utom förståndet förestava sina handlingar - men
allt kan ju glömmas, förlåtas och ingen skall klandra
dig, då du genom detta steg återupprättar dig själv,
så väl i dina egna som världens ögon. Ännu är det ej
försent. Skynda, Gustav, förtjäna Guds nåd och stöt ej
bort från dig det bästa du haft och skall ha på
jorden. Kom upp till mig; jag ville så gärna tala med
dig några ord. Var stor, var god och sank dig ej
frivilligt! Kasta ej från dig en lycka som torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free