Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Fjärde kapitlet. Det bullrar till bröllop och käringen blir tagen för guldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helst går på orätta vägar. För resten, jag börjar
bli gammal, ska jag säga, och har inte lust att fjollas
längre; ja, jag säger rakt ut, att skulle jag tänka
på till att gifta mig, så skulle jag ta en äldre,
förståndig mänska, någon som hade det rätta
sinnelaget; se, jag vet inte hur jag ska säga riktigt, men
moster kanske förstår mig ändå, för moster har det
rätta förståndet, ja, det har hon.
Gumman hade slagit sig ner vid bordet för att
bättre kunna förstå Carlssons krumbukter och passa
på att säga amen, när han väl fått fram sitt ja.
– Nå, men säg, tog hon opp en ny ända på
härvan, har då inte Carlsson tänkt på änkan i
Åvassa, som sitter där så ensam och inte begär
bättre än få gifta om sig?
– Asch, hon, neej, si jag känner henne nog
för resten, men hon har inte det rätta sinnelaget,
för si, det som ska ta mig, det ska vara
ett sinnelag. För pengar och utvärtes åthävor och
granna klädtrasor, si det var inte värt med mig,
för sådan är inte jag; och den, som känner mig
rätt, ska inte kunna säga något annat.
Ämnet tycktes vara utgnaget kring alla kanter
och någon måste säga sista ordet, medan det var
möjligt.
– Nå, vem har Carlsson tänkt sig då? vågade
madamen ett djärvt steg framåt.
– Tänkt och tänkt! Man tänker hit och tänker
dit, jag har inte tänkt något alls ännu, men den,
som tänkt något, han tale; jag tiger, jag, så att
man inte sen ska komma och säga att jag har lockat
någon, för sådant är inte mitt sinnelag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
