Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Min sommarpräst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inför frun i huset över att han har min rock; säger
nej för supen, men tar den.
Vi gå ut på farstukvisten att sitta och prata,
men han blir orolig, ty han är ej säker på, att
andra skola vara så tysta som jag.
Och när han får fatt i en pilbåge, springer han
ut på backen och börjar skjutövningar över
matbodtaket. Så ivrigt, så ihållande, barhuvad och
springande sig andfådd, att jag ej vet om han koketterar
eller är rädd att bli indragen i farliga
konversationer. Han håller på med pilbågen en hel timme,
och påkallar vår uppmärksamhet, när han gjort en
riktigt vacker lyra.
Han får en säng på kammaren och ligger kvar
över natten.
Följande morgon kommer han i sin långa svarta
rock till kaffebordet, högtidlig, sträng, såsom om
han ångrade sin gårdags handlingar.
När jag anordnar om båt för honom, hör han
mig titulera fiskargumman fru, vilket ger honom
anledning att avsides säga:
– Du ska inte kalla madammerna fru; du
förstör folket.
Varpå jag:
– Äro icke alla mänskor lika?
– Jo, inför... (han tvekar om ordet) Gud, men
icke inför människor. Det borde du veta!
Det var en tillrättavisning inlindad i en artighet,
som förekom vidare behandling av ämnet.
Vi skildes vid stranden, kallt, artigt, såsom nöjda
med att skiljas.
Hans båt var lastad med hundra tomma buteljer,
bland vilka han skulle sitta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
