Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Skräddarns skulle ha dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Så säger du var gång, du har varit full. Men
håll ord en gång.
Anna plockade höboss ur håret på brodern,
medan tårarne fortforo att rinna utför dennes randiga
kinder, som legat mot höbanden.
– Och så skulle du se, hur de gjort i din
trädgård!
Skräddarn for opp som om han hört bålgetingen,
och skuttade över ängslappen in i täppan.
– Nå, Gud sig annåda!
Det var allt vad han fick fram, då han såg
sin unga rosenhäger avplockad och nästa års
fruktsporrar avslagna.
– Kåss – i – Jissi – namn! Såna ena
rackare! – Och si på fan, här har han kräkts i
stickelbärsbusken! Nej, en sån tusan!
– Kom in i köket, ska du si hur di spytt som
kattor! Jo, nog har du haft roligt för dina pengar!
Skräddarn stod och stirrade på stickelbärsbusken,
som om han sökt nyckeln till en gåta, och ett leende
rann upp, motsträvigt till börja med, men snart
klyvande hela det tåriga fula anletet, och med handen
på knäet utbristande i den tillfredsställda hämndens
förnöjda skratt:
– Tror nån människa de haft förstånd att skala
gurkan.
Skrattet slocknade, och ett nytt anfall av raseri
satte den lilla slankiga figuren i skuttande rörelse
åt sängarne på andra sidan gången.
– Gud förlåte mina synder ha de inte varit
och trampat i ärtsängen! Si bara! – Si bara! –
Ja, men det är vådligt!
Anna tog brodrens arm och ledde honom in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
