Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sokrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på andra sidan; jag har sett i ett ögonblick den
oförgängliga skönhetens urbilder, av vilka tingen endast
äro dunkla avbilder... jag har skådat framtiden,
människosläktets öden; jag har talat vid de mäktiga,
höga, rena; jag lärde den visa ordning, som styrer
den skenbara stora oredan; jag bävade över alltets
outgrundliga hemlighet, som jag grep i en aning;
och jag fattade hela vidden av min okunnighet.
Platon, du skall skriva’t. Du skall lära människobarnen
att med måttfull ringaktning skåda på tingen, att
med vördnad se upp till det osynliga, ära skönheten,
odla dygderna och hoppas på förlossningen, under
arbetet, i plikterna och genom försakelsen!
Han gick till bädden och lade sig ner. Platon
följde:
— Är du sjuk, mästare?
— Nej, jag har varit, men nu tillfrisknar jag.
— Har du, redan...
— Jag har redan tömt bägaren!
— Den visaste går ifrån oss.
— Ingen dödlig är vis! Men jag prisar gudarna,
som givit mig blygsel och rättskänsla.
Så blev det tyst i rummet.
— Sokrates är död!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
