Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 HISTORISKA MINIATYRER
talade icke nationen, och därför befann (sig Gallien
i ett upplösningstillstånd, ur vilket dock ett nytt
lovade växa.
Men under Konstantins regering började faror
från andra håll resa sig mot den nybildade Galliska
provinsen. Germanska stammar, franker och
alle-manner lockades av det feta landets ljuvligheter, där
ju bergen dröpo av vin och slätterna drösade av
det gula vetet. För att skydda den bästa provinsen,
och kanske av andra skäl, sände kejsaren sitt
syskonbarn, och sin svåger, Julianus, att bekriga
germanerna. Julianus var visserligen uppfostrad i kloster
och vid universitet, men synes ha förstått krig, ty
han slog inkräktarna, och tågade därpå upp till
Lutetia Parisiorum.
Legionerna hade strövat uppför Möns Martis eller
Martyrorum som det omväxlande kallades. I spetsen
gick den obetydlige mannen med filosofskägget,
Julianus, utnämnd Caesar, men därför icke kejsare.
Högst på bergets topp stod ett Mars-tempel,
men det var stängt. Då hären lägrat sig, gick
Julianus ensam fram på branten för att skåda staden
Lutetia, som han aldrig sett förr.
På ön mellan Seine-flodens två armar låg själva
stadsanläggningen med Jupiters tempel, men
kejsar-palatset och Amfiteatern syntes på sluttningen av
Parnassens berg på västra flodstranden. I tre hundra
år, alltifrån Caesars tid, hade kejsarna tidtals vistats
här, och nu senast hade Konstantin den store och
Constantius bebott parisiernas Lutetia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
