Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
APOSTATA 119
När den tankfulle Caesar en stund betraktat dalen
med floden, utbrast han:
- Urbs! Detta är ju Rom! En flod, en dal och
kullar, sju eller flera, alldeles som i Rom. Sen I ej,
vi stå på Kapitolinska kullen; på andra sidan ha vi
Janiculum som är Parnassens berg,* och åt norr bildar
Möns Valerianus ** ju vårt Vaticanus. Och staden på
ön! Ön liknar ju ett skepp alldeles som Tiber-ön,
där man rest en obelisk som mast, så påfallande var
likheten! Caesar var väl alltför originell för att
ha velat kopiera! - De kalla Bysanz för Nova Roma,
men Rom är som masken; om man klyver honom i
två bitar, så blir det en levande varelse av varje bit.
Vad säger du, Maximus?
- Sju kullarnas stad och sju konungarnas var
Rom; huru många det blir här, kan ingen säga.
- Det har jag aldrig tänkt på, svarade
Julianus, att Rom endast fick sju konungar liksom
kullarna ... en sällsam slump!
Maximus, mystikern, som jämte sofisten Priscus
alltid följde Julianus för att giva honom tillfälle att
filosofera, invände genast:
- Det givs inga slumper, Caesar; allt är
räknat och beräknat, allting är skapat i medveten
avsikt, och i överensstämmelser, himmelens fäste och
jordens rund...
- Det där har han lärt i Egypten, avbröt
Priscus; ty egypterna se ju Nilfloden i stjärnbilden
Eri-danus; lyster mig att veta under vilkens bild detta
Lutetia ligger!
* Montparnasse.
** Mont Valérien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
