Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Attila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 HISTORISKA MINIATYRER
- Ja, vad bekymrar det Attila? som ingen
religion äger.
- Någon skall han väl ha, då han kallar sig
Qodegissel och påstår att han funnit krigsgudens
svärd.
- Men han är likgiltig rörande formerna. Hans
förste minister Onegesius är grek och kristen...
- Må vi se den underliga mannen, som i stället
för att sitta i Bysanz eller Rom slagit sig ner i
en saltstäpp.
- Det lär bero av detta landets likhet med hans
slätter borta i östern. Samma mark, samma örter
och fåglar; han känner sig hemma här!
De tystnade av alltefter som solen steg och
hettan tilltog. Lågväxta tamarisker, malört,
sodaväxter gåvo ingen ’skugga. Stäpphöns ioch stäpplärkor
voro de enda levande väsen som livade öknen...
Hjordarna av nötkreatur, getter och svin hade
försvunnit, ty Attilas halva million soldater hade ätit
upp dem, och hans hästar hade betat av varje njutbart
grässtrå.
Vid middagstiden stannade karavanen helt
plötsligt, ty vid östra horisonten syntes en stad med torn
och åsar, på andra sidan en blå sjö.
- Äro vi framme? frågade Edeko.
- Omöjligt, det är ju 20 mil eller tre
dagsresor.
Men staden syntes där, och karavanen ökade
farten.
Efter en halv timmes färd hade staden icke kommit
närmare, utan syntes tvärtom avlägsna sig,
förminskas och sjunka under synkretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>