Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Attila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 HISTORISKA MINIATYRER
breda skuldror, klädda i skinn av råttor och med
vådorna lindade i trasor. Nyfikna tittade de ut ur
tälten när främlingar, inbjudna till festen, kommo
ridande utifrån slätten.
Vid första tältgatan kom tronföljaren, Attilas
son Ellak, de förnäma gästerna tillmötes; medelst
en tolk hälsade han dem välkomna och förde dem
till gäststugan.
- Är detta en prins? Och är detta människor?
sade Orestes till Edeko.
- Det är en hästbytare och dessa äro råttor,
svarade Edeko.
- Larver eller lemurer, vampyrer, gjorda i
drömmen av en rusigs fantasier! De sakna ju ansikten;
ögonen äro hål, och munnen en skorra; näsan en
dödskalles och öronen pott-hankar.
- I sanning! Och för dessa halvnakna, utan
harnesk och sköldar ha de romerska legionerna flytt!
Det är troll, som kunna göra sig hårda.
- Inte erövra de där världen!
- Inte i år åtminstone!
Och så följde de prins Ellak, vilken hört och
förstått varje ord, fastän han låtsade sig icke känna
språket.
Uppe i frustugan satt favoriten Cercas och sydde
på brudens slöja.
Ildico, den sköna burgunderkvinnan, stod vid
vindögat, försjunken och frånvarande. Hon hade i
Worms sett hjälten, för vilken världen darrade, och
hon hade verkligen blivit förhäxad av den lille
mannens majestätiska väsen. Själv härsklysten och en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
