Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tusenåriga riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUSENÅRIGA RIKET 181
terna togo Rom blev graven gjord till fästning och
så förblev den ända långt framåt.
När romarna vaknade den minnesvärda
morgonen 998, sågo de tolv stora träkors resta på
Hadriani borgterrass. Överst syntes ärkeängeln Michael
med draget svärd, rest på sin tid av Gregorius den
store.
På yEliusbron stod mycket folk samlat för att
skåda, och bland dem en frankisk köpman och en
gotisk pilgrim, som kommit väster ifrån, över
leoninska stadsdelen.
Solen var längesedan uppe och ärkeängelns svärd
flammade.
- Vad är det för kors där? frågade pilgrimen,
skyggande för ögonen.
- Tolv äro de! Måtte väl icke betyda de tolv
apostlarna?
- Nej, de ha väl lidit ut; och icke korsfäster
den fromme kejsaren Herrens lärjungar ånyo.
- Ja, kejsaren! Sachsaren! - Det blev
varken gotern, longobardern eller frankern som skulle
få Rom, utan sachsaren av det förbannade folket, som
Karl den store trodde sig ha utrotat från jorden -
han sände tio tusen in i Gallien för att lyckliggöra
fienden med dessa vildar, och han halshögg fyra
tusen fem hundra på en dag, utan att få en sömnlös
natt efteråt. Underliga äro Herrans vägar!
- De yttersta varda stundom de främste...
- Å Herre Jesus, världens frälsare, det rör sig
något på korsen! Ser du!
- Ja, vid Gud... Nej, jag kan icke se det!
Det är korsfästa människor!
Det stod två romare invid främlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
