Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Hildur horgabrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med täckta ord; men alltefter som hon dansade
framför bilden, höjdes hennes röst. Folket syntes också
röra sig, och sången slutade med ett omkväde av så
oblyg art att det var fast otroligt. Men nu dansade
hela salen, icke i glädje, ty ingen log, utan i vild
yra. Horgabruden kastade sina ögon då och då på
skythen, som stod fastnaglad, görande motstånd. Men
när sången sjungits många gånger, deltog främlingen
mot sin vilja i den rysliga dansen, och snart kunde
han instämma i sången även.
Plötsligen stannade ringdansen; horgabruden
hade dragit en kniv, svängde ensam omkring; och nu
ristade hon sig i de nakna armarne, så att blod gick
ut. En ny sång togs upp, skändligare än den första.
Livets brunnar, skaparkraftens källa, moderskapets
hemligheter blottades.
Med ens stod den förfärliga blodbruden stilla och
såg sig omkring med lystna blickar.
Nu hörde det till offerdansen, att den hon kastade
ögonen på, skulle bli hennes offer. Det var guden som
valde genom henne; och han hade valt den grovvuxne,
friske skythen med sitt stora skägg.
Han blev rädd och gjorde motstånd, men folket
knuffade honom i horgabrudens famn; elden på
härden sjönk genom golvet, det blev nedmörkt, och
franken flydde, under ett tjut från de församlade
förvildade mänskorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
