Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Vikingaliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGALIV 111
- Man spelar med den.
- Då ska vi spela!
Ulf snurrade pirken, och udda föll opp.
- Men ni ska inte spela, för då slåss ni.
Det var just vad han ville. Och nu gick spelet
lös. Men de andra skuro pirkar också, och de fyra
spelade, liggande framstupa på det blanka berget.
En förlorade och en vann, och guldet stannade hos
två, som voro nöjda, under det de två andra voro
missnöjda. De lyckliga voro Yngvar och Arnkel.
- Nu ska vi spela dubbla, sade Arnkel.
De två spelade, och Arnkel satt ensam med allt
guldet.
- Du spelade falskt! skrek Yngvar.
Och så slogos de; men Dag satt och grät.
Ulf hade under tiden sysslat med annat, som
ingen lade märke till. Han hade rustat lilla
skeppsbåten med ett segel, fiskredskap och annat, under
förevändning att han ville fiska.
Men nu började en ny vända hos de spelande.
De som förlorat lånade av de andra, och så kastade
lyckan om, så att alla ägde pangar när de gingo att
sova. Men de sovo på sina pangar och hade ingen rö.
Följande morgon började spelet igen, och när
Arnkel vid middagstid satt inne med alla penningar,
anklagades han för falskt spel. Då slogos de igen,
och som de tre slogo för hårt, blev Arnkel liggande
i sitt blod.
Dag begrät honom, men han var också den ende.
De tre överlevande delade guldet och spelade
återigen tillsammans, med samma påföljd, men nu voro
de så uppretade att de togo till yxorna. De hasslade
vall och slutade icke förrän de lågo alla tre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
