Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Vikingaliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 HÖVDINGAMINNEN
var mera sluten och stilla, tänkte på mor och far, de
förlorade bröderna och det rövade skeppet.
Vid en källa gjorde de halt och togo något ur
matsäcken.
- Livet är skönt! sade Ulf.
Dag svarade med Odins höga visa:
Vid kväll skall dagen rosas,
hustru jordad,
svärdet prövat,
mö äktad,
is över,
öl drucket!
Ulf svarade:
Gott förstånd
var bör äga,
ej för mycket dock.
Ingen i förväg
forske ödet;
honom är sorglös anden.
Ty den vises hjärta
sällan av glädje rors,
om det en allvis äger.
Dag svarade:
Ofta spares åt led
ämnat åt ljuv,
mycket går emot förmodan.
- Varför är du sorgsen, Dag?
- »Hoppets stjärna flög mig från bröstet då jag
föddes...»
- Nu först går den stjärnan upp, broder lille!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
