Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är jag och en slarver är Carlsson, och därför må vi
bäst på en liten torva, som vi kan leka med till
död-dar, och ingen tar ifrån oss!
PASTORN.
Nå, du var då en räsonlig människa åtminstone.
Det visste du förut således, men du vet bestämt inte
att pojken din har gått och trolovat sig?
MADAM FLOD.
Nej, si det visste jag då rakt inte! Men vem
kan det vara, som gått och lockat honom.
PASTORN.
Ja, nu är det inte värt du blir ond, för de äro
alltren prästförlovade, så det kan inte gå tillbaks.
MADAM FLOD.
Det måtte väl bara inte vara Ida heller?
PASTORN.
Jo, det är just hon!
MADAM FLOD.
Ja, men det är rysligt i alla fall; att hon ska ta
vid gården och sitta regerande över mig.
PASTORN.
Det är naturens ordning, sir du, och det får du
finna dig i. – Den eller någon annan! kan just
komma på ett ut, och därför gör du bäst i att ta
saken kallt! Du har fått din och han får sin – så
är ni kvitt tycker jag, och Ida som sonhustru åt
dig kan vara lika så god som Carlsson till styvfar
åt honom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
