Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 17
som kan lösa samhällsfrågan, bönderna sin, kvinnan
sin, tjänstefolket sin och dock kunna alla dessa frågor
endast lösas i sitt sammanhang med alla andra. Jag
tillhör icke något politiskt parti, har inga
partipassioner som förblinda mig, men har, efter att ha
varit inne i alla klasser, från tjänarens (som
informator) till ämbetsmannens, fått se sakerna
från en mängd synpunkter, har sedan i böckerna
verifierat och justerat mina omdömen och
slutligen i ensamheten sökt reda vad jag levt och lärt.
När jag således går att yttra mig om samhället,
är det icke därför att jag känner mig fullt
kompetent därtill, men därför att jag anser mig lika
berättigad därtill som de, vilka hava anseende av att
vara kompetenta, och jag gör det dessutom som
en plikt, tung men bindande.
Samhället indelar sig självt av naturen i två
genomgående klasser: de oumbärliga och de
umbär-liga (de närande och de tärande). Den första stora
tänkare som gjorde det ekonomiska samhället till
föremål för vetenskap, de Quesnay, och vilken kallas
nationalekonomiens grundläggare, benämde dessa
grupper de produktiva och de improduktiva. Att
sedermera ett parti anser Adam Smith ha vederlagt
denna indelning betyder icke detsamma som att den
förra meningen är vederlagd, och skulle jag räkna
mig till någon skola, skulle det vara till den
Fysio-kratiska som de Quesnays kallas, ty den har det
ovederläggliga för sig, nämligen naturen och det
verkliga förhållandet.
2. - Strindberg, Likt och olikt. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
