Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 59
remmar klämde ihop tårna, innan armarne förlorade
sina muskler genom att göra ingenting. Den är
således ett återgivande av naturen, innan den blev av
kulturen förstörd.
Som nu ett modernt konstverk, till exempel en
holländsk genre, innehåller både sköna, fula, till och
med grova saker, så kan icke begreppet skönt
tillläggas varje konstverk, men i allmänhet skall man
se, att så snart konstnären velat lägga in någon
mening, idé, något »högre», så har konstverket gått
sönder, blivit mindre skönt, men har därmed icke
förlorat i värde annat än som konstverk, och då
är förlusten ringa, då man fått något bättre. Alla
stora konstverk av betydelse äro ganska osköna
såsom Michel Angelos tavlor och bildhuggarverk.
Laokoon-gruppen är ful, särskilt äro sönerna
gräsliga, helst de tillika äro osanna.
Begreppet skönt är även mycket beroende på
nationalitet. Jag vill nu icke tala om det
Ostasiatiska skönhetsidealet, utan bara hålla mig till det
Västerländska. Sålunda har Venus Milo efter våra
begrepp för stora fötter, för lång hals och för litet
huvud. Vi få sålunda endast erkänna, att hon var
skön för de gamla grekerna. För nygrekerna,
såvida de ej tro på estetiska läroböcker, är hon icke
skön, icke heller för oss. Hur långt avguderiet med
antiken gått, kan man döma därav, att alla
bildhuggarverk, som uppgrävas i antik mark, anses som
sköna. Hade då icke antiken också fuskare såsom
vi? Och vart ha deras arbeten tagit vägen?
Att de förnuftiga gamla grekerna icke satte
konsten så högt, oaktat de levde i ett
skönhets-dyrkande tidevarv, kunna vi döma av de två största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
