Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82 LIKT OCH OLIKT
om det förnuftigas framfärd här i livet. Med en
generalsblick har han, utan alla intressen och små
privatidéer, överskådat landets naturliga tillgångar,
innan han med fullmakt satte det i en skuld, som
kommande släkten skulle betala. Jag har aldrig läst
ett Betänkande, som varit så fullt av storblick, av
poesi skulle jag vilja kalla det, och så fullt av ren
mänsklighet. Grundtanken är den, den stora
natur-friska, varför icke Rousseauiska, tanken, att där man
har naturkrafter, där är användandet av dyrbarare
mekaniska medel slöseri. Han pekar på våra
naturliga vattenkommunikationer och de med enkla medel
såsom kanaliseringar underhjälpta, och hans alltid
återkommande motivering är den: där vatten finns,
där är järnväg ett slöseri. Men hur har man utfört
hans stora planer! Han dog i tid för att slippa se
ruinen! Den första omedelbara ruinen består i
bolagskonkurser med åtföljande skuldsättning av landet,
orsakat av att man dragit järnvägsskenor på
sjö-och flodstränder, ja på kanalbank, bara för att få
järnväg i sina knutar. Vad han ej fick se och vad
våra efterkommande först få se är landets utsugning
genom frampressad kultur; landets förvandlande till
en enda stad, där järnvägsstationerna äro lika många
marknadstorg. Svenska jorden är myllfattig; den
består huvudsakligen av svårt bearbetad glaciallera
och rullstensgrus. Den mesta jorden är upptagen
och den lille hemmansägaren måste skicka ut sina
överloppssöner till staden, för att han icke skall klyva
hemmanet längre än till besutenhet, varmed menas
förmågan att på jorden kunna föda ett hushåll av
minst tre arbetsföra personer, en häst eller ett par
dragoxar, två eller tre kor och fem eller sex får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
