Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIKT OCH OLIKT 83
eller getter. När nu bonden finner avsättning, så
lockas han till överproduktion genom nyodling.
Odling är ju ett gott i och för sig, men om såsom
’hänt mellan 1865-75 man upptager 403,000 hektaret
plogbar jord för att exportera avkastningen, så är
ju detta att ta ut av reserven, ty de övertaliga
sönerna och alla missnöjda som utvandra skulle haft
detta att tillgå. Nu tar man ut i förskott för
kommande släkten och underhåller visserligen därmed
den stora lyx som kallas industri, det vill säga lever
över sina tillgångar. Men kulturen slukar även andra
offer genom sin misshushållning. I Frankrike finnes
numera icke en timmerstock på roten. Paris och
de andra städerna lägga in sina golv, paneler och
väggar i husen med plank och bräder från Sverige
och Amerika. I Frankrike är veden så dyr, att man
säljer de minsta pinnar och kvistar som ved och
numera nästan allmänt begagnar stenkol. Stenkol är
nutidsoptimistens käpphäst och stående motiv mot
alla farhågor för skogsförödelse. Men när de engelska
stenkolen ta slut? Ja, svarar man, då har Sibirien
outtömliga ^Jrråd! Gott! Men vad skall en tunna
stenkol kosta i frakt från Sibirien till Paris?
Eller kan detta kallas förnuftig hushållning?
Sverige utförde år 1880 ända till 14 millioner kubikfot
pitprops4 eller gruvstolpar, vilka i England och
annorstädes skulle tjäna som stöd i kolgruvor. Men Sverige
införde samma år 43 millioner kubikfot stenkol (koks
och stybb). Äter icke sålunda stenkolsgruvan upp
skogen i gruvstolpar, så ätes denna av
järnvägs-materielen som först medelst ved skall förvandlas
i arbetsbart järn? Vad få vi av Frankrike för
Norrlands skogar, som lära skydda hela åkerbruket?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
