Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarstadsresan - Kvarstadsresan. Brev till en landsman i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARSTADSRESAN 65
mängd små men viktiga fall i den borgerliga
samlevnaden, som skulle förutses. Underklassen, som
var den egendomslöse, hade av naturen en stark
motvilja mot att erkänna äganderätten. Därav
uppkommo alla den borgerliga lagens balkar, vilka, hur
de vridas och vändas, ändock till sist gå ut på att
skydda överklassens äganderätt. Sålunda har lagen
ett ganska världsligt ursprung; ja, det finnes små
lagar (så kallade ordningstadgar), vilka dagligen
författas av en underordnad tjänsteman i polisen och
undertecknas av överståthållaren och förses med
konungens namnstämpel, och vilka sålunda icke ens
ha helgden av att vara stiftade av konung och
riksdag, När nu det privata godtycket har så stort
spelrum i lagstiftningen, hur kan man då begära att
lagarne skola hållas i en sådan helgd? Underklassen
gör det icke heller, och när överklassen insåg
omöjligheten i att uttänka alla förekommande fall,
uppfann den en generallag, som kallades morallagen,
eller kortare: moralen. För att undvika ingrepp från
sina likar uppfann den hederslagen (mest tillämpad
vid kortspel) eller kortare: hedern.* Men
överklassens morallag står i de flesta fall emot naturlagen,
och likafullt har den fått en helgd, stadfästad genom
den dubbla »uppfostran» som bestås, så stark att den
inträngt i medvetandet och ingått bland de många
artificiella samvetena, som överklassen lagat åt under-
* När X. spelar av Y. en summa pengar, och spel är
i sig själv omoraliskt, så att ett yppande av skuldens tillkomst
skulle vara komprometterande, så uppstår en hedersskuld; det
vill säga en tyst överenskommelse att bryta moralen. När en
officer lockar kläder från en skräddare, då är det i sin
ordning, men om skräddaren stämmer för skulden, anses det vara
»snuskigt». En skräddareskuld är ingen »hedersskuld».
5, - Strindberg, Likt och olikt. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
