Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågan - Likställighet och tyranni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVINNOFRÅGAN 103
nans frigörelse eller likställande med mannen, men
till vilket pris? I handelsklassen gifter sig mannen
med en »duktig» kvinna, som förstår affären. Frun
sätter sig vid disken och sköter kassan, mannen tar
utgöromålen. Så kommer barnet. Det sändes genast
ut på landet att dödas hos en amma. Och det dör
vanligen. Lever det, sättes det i en pension hos en
»marchand de soupe» att andligen dödas. Det är
sålunda endast genom barnamord, som kvinnan kan
»frigöras». Medlet är radikalt, men förefaller i hög
grad naturvidrigt, men kulturkvinnan är också en
naturvidrighet. Framtiden, som vill frigöra kvinnan
på ett annat sätt, kan endast göra detta genom att
låta samhället ta hand om barnen, men då allas barn,
och ta hand om dem, så att de leva och blomstra.
Härvid kommer framtiden troligen att stöta på hinder
också. Först på modrens ovilja att lämna sitt barn,
ty vi förutsätta, att alla framtidskvinnor vilja gifta
sig, eller åtminstone bli mödrar. Om, såsom säkert
är, framtidens kvinna vill själv vara mor åt sitt barn,
så ammar hon sex månader; så vida hon icke vill taga
maten från andras barn, eller från djuren. Under
dessa sex månader är hon bunden. Men sedan är
hon fri, då staten tar hand om barnet? Nej, enligt
naturens ordning blir hon amma efter nio nya
månader. Och så står hon där igen. Men kulturkvinnans
strävan, som är en högfärdens, en överklassträvan,
går ut på att slippa bli mor, ty det har under våra
bakvända förhållanden blivit något lågt, ringaktat,
oaktat det är det högsta. Frågan synes endast kunna
lösas därigenom, att det upphör vara ärofullt att ha
ämbeten, sysslor o. s. v., eller att dessa
brandskattningar upphöra. Då blir Eva, som spinner, likställd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
