- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 17. Likt och olikt. Del 2 /
104

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågan - Likställighet och tyranni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

104 LIKT OCH OLIKT

med Adam, som gräver, ty båda delarne bli lika
ärofulla.

Huru förhåller det sig nu med det kristliga
Harem? I Tyskland går hustrun med sitt handarbete
jämte mannen på krogen. I Frankrike likaså. Men
i själva Paris ser man arbetarens man bära barnet
eller skjuta vagnen, och hans arbete i verkstaden
kan icke anses vara bättre eller avundsvärdare än
kvinnans i hemmet. Om lördagskvällen går hustrun
utanför verkstaden och väntar, att mannen skall komma
med veckolönen. På många ställen lämnas
veckolönen direkt åt hustrun. Det är en skön likställighet.

Aktningen för kvinnan inskärpes i Europa hos
den manliga ungdomen i hans uppfostran. Gossen
skall vara artig mot sina systrar. Systrarne, om de
äro födda i ett förmöget hus (vi tala ju endast om
överklassens barn), gives en omsorgsfull uppfostran,
bättre än gossarnes. Flickorna lära sig tala minst
ett levande språk, gossarne intet. Detta kallas
numera förringande att »pladdra franska». Varför är
det nyttigaste så ringaktat? Därför att det icke leder
till diplom eller ämbete. Det är där det kniper.
Flickorna äro lottlösa (eller ha varit) i anseende till
medel för vinnande av ämbete och rang. Det är en
orättvisa på visst sätt, men det är en vinst, och den
sorgen skall snart vara över. Det är emellertid icke
så, som om gossarne skulle få lära sig nyttigare saker
än flickorna, utan det är därför att de icke få lära
sig samma onyttigheter som gossarne, vilka
därigenom vinna social ställning. Det är sålunda den
olyckliga jakten efter socialt anseende som nu plågar
kulturkvinnan. Kvinnans förmåga att tillägna sig
samma kunskaper som gossen har väl ingen ifråga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/likt2/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free