Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra entreprenörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom att band från renässansens tidevarv voro
prydda med renässansornament och band från rokokon
i rokokoornament. Nu behövde man icke längre råka
i tvivel om en boks ålder, ty nu hade den nya
vetenskapen skingrat allt mörker. Förut hade man
nämligen måst slå upp boken och läsa på tryckåret,
nu behövde man bara se på pärmarna. Gregorius
Ballhorn hade nu faktiskt övertagit Svenska
Bokbinderiets historia – på entreprenad, och han fann
snart formeln för denna sin verksamhet: »Svenska
Folkets historia är dess bokbindares».
Men från ljusare rymder kom snart på susande
vingar en och annan liten fågel och viskade i
Ballhorns öra om andra jaktmarker, dem ingen svensk
ännu vågat avdriva. Att Ballhorn var idealist hava
vi ovan förklarat onödigt att anmärka; med sin
idealistiska riktning förenade han en stor kärlek för det
liderliga, ty sådana motsägelser kunna vi råka på i
det outrannsakliga människohjärtat. Men han hade
en viss urskillning härvidlag. Allt som rörde
könsförhållanden och var skrivet före år 1850, det var
humor; men med smuts (som idealist älskade han
ordet smuts) menade han alla angrepp (efter 1850)
på konungar, drottningar, serafimerriddare,
generaldirektörer, kommendörer, litteraturhistorici och
samlare. Nu beslöt Ballhorn att visa svenskarne vilka
dolda skatter av humor de ägde, och han anställde en
djupgrävning i gamla visor tryckta i år, hämtade ur
minnet alla oanständiga historier han hört på krogar
och i idealistkotteriet, plockade ut otryckta bitar ur
klassiska författare, utgav dessa under den
humoristiska titeln: »Geranier plockade vid Parnassens fot».
Som det mesta var vers, mottogs det av idealisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
