Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och alla fruntimren reste sig mot den objudne.
Men han skrattade allt våldsammare och slog sig ned
på klippspetsen.
— Låtom oss skärskåda saken sansat, mina
damer. Ni vill alltså strejka?
— Inga män mer! Och jämlikheten skall återställas!
— Jämlikheten, mina damer, hur så? Är det då
jämlikhet att fruntimren godta sig i det varma boet,
under det att vi få skaffa födan?
— Naturens lag, min herre!
— Just en skön natur, som ändrar sig smått
alltefter som det faller sig! Skön natur, som fordrar
av strutshannen, att han skall ruva på äggen! Skön
natur, som befaller vildanden att kila sin väg, just
när fruntimrens varpning slutat!
— Jag har allt skäl att tro, min herre, att er natur
skall ändra sig genast, invände madam Gall. Förr i
tiden var det er natur att hålla era fruntimmer sällskap,
att vårda dem under barnsängstiden ...
— Fullkomligt sant, mamsell. Men vi måste taga
spörsmålet vetenskapligt. Mina damer och herrar,
i nationalekonomien liksom annanstädes finns det en
järnlag, som grundar sig på tillgång och
efterfrågan. I min ungdom hade man ganska litet föda
att tillgå, enär Genèvesjön var uttömd genom ohejdat
fiske. På den tiden levde man för dagen och var för
sig, och följaktligen fingo fruntimren livnära sig så
gott de kunde. Men andra tider, andra seder. En
klok lagstiftning befolkade ånyo sjön, som snart
började vimla av foreller, braxnar, barber, abborrar et
cetera. Från detta ögonblick tillväxer alltjämt den
äktenskapliga och faderskärleken; bekymret för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>