- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 22. Prosabitar från 1880-talet /
10

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måsarna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppehället är ej längre så tungt, att det ej lämnar en smula
tid övrig åt familjen. Olyckligtvis finnes det också
en guldlag, beslutad av Förbundsrådet, jag menar
lagen om frihandeln, i kraft av vilken den förstkommandes
rätt upphäves av den starkares rätt. Tack
vare denna filantropiska inrättning äro vi nu tvungna
att föra krig, det så kallade frihandelskriget mot
trutarna, som, hitlockade i massor genom de stora
kantonalrådet fiskodlingsåtgärder, icke dröjde att
låta naturalisera sig i Schweiz. Jag vill ej tänka på
vad det skulle ha blivit av oss, för framtiden bragta
till tiggarstaven, om icke slumpen hade kommit oss
till hjälp. Genève, som är en mycket rik stad bevars,
men som hyser en inrotad motvilja för tiggare, hade
nyss inträtt i en fredsperiod. Öppnandet av
Mont-Cenis-banan var den stora vändpunkten i dess liksom
i vårt liv. Järnvägen drar hit en massa utländingar,
staden blir vaken, affärerna gå framåt, ångbåtarna
myllra, och en tokig engelsman hittar på tidsfördrivet
att kasta bröd till oss från Mont-Blanc-bron. Alla
människor skola nu kasta bröd åt fiskmåsarna. Vi
äro på modet. Vi slipper fiska i onödan, vi slipper
slåss med trutarna. Vilka angenäma stunder vi
tillbragt under bron och i ångbåtarnas kölvatten! Man
behövde bara öppna munnen, medan man gassade sig
i solen på de kopparblå vågorna. Stor nedgång i
fadersplikterna! Och ni, mina damer, ni långt ifrån
gjorde oss några förebråelser för vårt uteblivande!
Ni höll tvärtom mycket god min. Därifrån datera vi
vår emancipation, det är från den tidpunkten som
vår frihet såsom män, före detta mödotyngda män,
husliga män, härleder sig. Mina damer och herrar,
kalasdagarne äro till ända, och Schlaraffenland är nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1880/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free