Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska insatser i svenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
102 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
bergsmän giva nya väckelser åt landets äldsta slöjd
genom upprättandet av hyttor och smedjor, från vilka
lärjungar sedan spriddes kring alla svenska bergslager,
och än i dag bevaras spår av detta ursprung, både i
franska släktnamn och i tekniska uttryck. Paschilius
Dionysius Chenon är namnet på den förste
invandraren, som mot slute! av 1500-talet under
hugenott-förföljelsen begiver sig till Sverige, där han slår sig
ner i Filipstad och sedan uppmuntrad av Karl IX
inkallar yrkesbröder.
Vända vi oss från krigen och slöjderna till
litteraturen och konsten under renässansens och
reformationens tidevarv, finna vi åter igen Frankrike såsom
lagstiftande och smakgivande. Redan den store
Linköpingsbiskopen Hans Brask sänder lärjungar till
Paris att grundligt lära sig franska språket; Erik XIV
inkallar franska artister till Stockholm och håller sig
en fransk historieskrivare Petrus Marsilius; Johan III
var skicklig i franskan och införskriver ett helt
bibliotek från Paris, och den möjligen äldsta fransk-svenska
grammatika är från denna tid bevarad i manuskript,
utgörande en s. k. Donatus på sex språk, varibland
franskan.
På filosofiens område träffa vi Pierre de la
Ra-mée. Humanist, polyhistor, filosof, är han en bland
de första som bryter med Aristoteles7 filosofi, sådan
den under medeltiden utbildats av skolastikerna.
Omkring 1570 synas Ramées läror ha vunnit insteg i
Sverige, och hans ivrigaste lärjunge Johan Skytte
försummade icke att inplanta den stora humanistens
tankar i sin kunglige di s ei pel, Gustav Adolf./
Den Ramistiska filosofien blir efter en hel
strids-litteratur vid universiteten den rådande i Sverige och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
