Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus II. Om kolets och ämnenas transmutation, transformistisk kemi eller allt är i allt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140 PROSABITAR FRÄN 1890-TALET
som ingrediens. »Den organiska kemien är
kolföre-ningarnes.» Kolets fyr-atomighet gör att en kolatom
samtidigt kan binda flera olika radikaler, varav
förklaras^) kolets förmåga att ingå som
huvudbeståndsdel i de organiska föreningarne. Men varför de andra
fyr-atomiga, såsom platina-arterna, tenn och kisel, eller
de fem-, sex-, sju- och åtta-atomiga icke duga till
samma ändamål, förblir oförklarat och gör mig hela
förklaringen misstänkt.
Fransmännen hava strypt frågan genom en alltför
enkel formel, som skulle angiva i ett slag skillnaden
mellan organiskt och oorganiskt. Kristallisera är
tecknet på oorganiskt - kolloidera är organiskt. Det
ligger ju en del sanning i detta, ty, ehuru
kristalli-seringen fortsätter i det organiska så blir
kristall-formen enklare; man finner nämligen i den organiska
kemien mest nålar, troligen kristallaxlar och tavlor
eller ytor, med ett ord rudimentära lämningar efter
det från lägre elementära stadier ärvda begäret att
ordna smådelarna efter geometriens och
stereometri-ens enkla former.
Å andra sidan finna vi redan ibland de oorganiska
ämnena vissa strävanden att gelatinera, såsom hos
kiselsyra, järnoxidhydrat, lerjordshydrat,
tennsyre-hydrat och tennseskvioxid. Och eget är att de tre
första av dessa eller kiselsyran, järnoxidhydratet och
lerjordshydratet, vilka ju även kristallisera, utgöra
snart sagt huvudmassan av den oorganiska
jordskorpan eller berggrunden och åkermarken.
Med vilka bekymmer måste jag ej då betrakta
kolet, vilket icke kolloiderar, det vill säga icke lämnar
de räta linjernas tvungna begränsade former, för att
i limmet? eller gelatinets äggviteliknande konsistens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
