Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasciculus III. Tankar om luftens och vattnets sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTIBARBARUS 173
väl som så: I en syresyra, där hydroxylen är
oundgänglig, kan denna senare betraktas som en bas,
analog med en metalloxid och syreanhydriden spela
syrans roll. Följden bleve den att vätets närvaro icke
har något inflytande på syrans sura egenskaper, då
ju fritt syre själv har de sura egenskaperna, ehuru
ofta i första angreppet på en metall den ännu icke
rår motverka metallens negativa (jag kallar syror
positiva och baser negativa) egenskaper; men
kommer den igen och har hämtat kraft ur bilägret med
vätet så är den allmäktig i sin upplösande kraft. Emot
syrets envälde i det suras rike har man uppställt
svavelvätet, som är en svag syra, och vätesyrorna,
klor- brom- fluor- och jodvätet. Men för det första
är det sannolikt, att svavel själv består syret, och
kloren-joden likaså. Och vätet, vid vätesyrornas
ingående av klorider, jodider etc., intager endast den
sekundära rollen av vittne, såvida han ej får inträda
i förbundet med den avskedade oxidens numera
uttjänta syre och flyta bort i det rena vattnet.
Uppför sig icke kvävet såsom vätet? Självt
tämligen indifferent bildar det syra först när syre kommer
med;* är syret ej med blir det till en stark bas med
alkaliska egenskaper. Skulle då kvävet, blir frågan,
vara en väteförtätning, eller skulle den verkligen vara
en sammansatt kropp?
* En fransk kemist har på 1870-talet sönderdelat kloren
och fått 3 procent syre, men hans upptäckt jordades emedan
den kunnat medföra besväret av hela kemiens omredigering,
LAVOISIER antog att alla syror hålla syre; därför fick
saltsyra en radix -muriatique. BERTHOLLET ansåg klor vara
oxiderad saltsyra. BERZELIUS godkände tillvaron av muriaticum,
som med två atomer syre ger torr saltsyregas. - Uti en
klorid kan kloren delvis ersättas av syre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
